Vad betyder Ostlänken för det lokala näringslivet?

TROSA. Nästa år sätts spadarna i marken runt Norrköping för en av tidernas största infrastruktursatsningar – Ostlänken. Att goda kommunikationer är viktiga i största allmänhet för Trosa är kanske självklart. Men vad innebär bygget mer konkret för det lokala näringslivet?

I Norrköping startar förberedande arbeten nästa år, men vi vet inte exakt när Ostlänkens sträcka genom Trosa kommun ska byggas. Först ska järnvägsplanen, som visar sträckning och utformning i detalj, fastställas. Sedan följer prövning av olika tillstånd, upphandling av entreprenör och marklösen. I dagsläget pekar Trafikverkets tidplaner på byggstart för sträckan genom Trosa kommun tidigast 2020 i form av skogsröjning med mera och tidigast 2021 med ”spaden i jorden”.  Hela Ostlänken ska stå färdig för trafik senast 2028.
Redan har dock anläggandet av Ostlänken börjat få effekter på näringslivet i regionen.

- Kontakta gärna oss på kommunens näringslivsenhet, säger Trosas näringslivschef Jonas Ivervall. Vi kan ge information om utvecklingen och om hur andra företag har gjort längs bygget.

– Kontakta gärna oss på kommunens näringslivsenhet, säger Trosas näringslivschef Jonas Ivervall. Vi kan ge information om utvecklingen och om hur andra företag har gjort längs bygget.

Upphandlingar påbörjade

– För sex månader sedan fanns det inga upphandlingar i regionen som var kopplade till Ostlänken, säger Trosa kommuns näringslivschef Jonas Ivervall. Idag finns det upphandlingar ute för miljontals kronor, och vissa är redan tilldelade. Det finns till exempel ett konsultföretag i Norrköping som just har fått ett kontrakt på två miljoner kronor.
Och det är inte det enda. Redan har flera lokala företag anlitats för grävarbeten och arkeologiska undersökningar. Olika företag förbereder sig för byggstarten på andra sätt.
– Scandic Hotel i både Norrköping och Nyköping bygger ut, förklarar Jonas Ivervall. Ett företag från Västergötland som säljer grävmaskiner och tillbehör etablerar sig i Nyköping. En utbildning för entreprenadmaskinförare inrättas också där.
– Det blir med andra ord en blandning av nationella och lokala eller regionala företag som kan få jobb genom Ostlänken, antingen i direkta upphandlingar eller som underentreprenörer.

Gå ihop?

Jonas Ivervall noterar att många lokala företag inte riktigt har insett de möjligheter som Ostlänken bär med sig. Man tror helt enkelt att man är för små och att kontrakten bara går till de stora, kanske internationella, koncernerna.
– Visst kommer det att bli ett och annat uppdrag som går till stora aktörer, säger Jonas. Men de behöver underentreprenörer – i alla möjliga led.
– Om man till exempel har några grävmaskiner eller lastbilar eller vad det nu är och kontraktet kräver många fler – gå ihop med någon kollega. Då minskar också risktagandet när arbetet är över.
Bygget av Ostlänken beräknas kräva ungefär 13.000 årsarbeten under de tio år som bygget pågår. Utrymme för ganska många, med andra ord, i ett arbetsmarknadsläge där det är ont om arbetskraft.

Även mindre

– Dessutom ska man inte glömma att det under ett antal år kommer att finnas en stor mängd personer som bor och jobbar på järnvägen i närområdet, säger Jonas Ivervall. Alla dessa människor behöver bo, äta, handla, klippa håret, resa och allt annat man gör i vardagen.
– Jag träffade några massörer som insåg möjligheten omedelbart. ”Vad många ömma kroppar det kommer att finnas!” sa de. De har förstått möjligheterna – det gäller bara att anpassa sig till den efterfrågan som bygget kommer att föra med sig.
– Det blir med andra ord också vissa små projekt – men många av dem!
Handelskammaren, Regionerna Sörmland och Östergötland, de berörda kommunerna längs Ostlänken och en rad andra intressenter har bildat nätverket ESIC (East Sweden Infra Cluster), som bland annat i flera rapporter har tittat på effekterna av bygget i regionerna.
– I december släpps en tredje rapport, där man mer i detalj ser vilka effekter bygget får i form av behov och antal jobb som kan genereras lokalt, säger Jonas Ivervall. Då får vi en ännu klarare bild av hur bygget kan slå igenom lokalt här i Trosa.

Tillväxt

När Ostlänken väl är färdig blir det en annan typ av effekter, menar Jonas Ivervall.
– Då handlar det mer om vad järnvägen genererar när det gäller inflyttning, tillgång till arbetskraft, bostadsbyggande och liknande.
I de berörda kommunernas åtagande i projektet ingår ju att man förbinder sig att bygga ett visst antal bostäder.
– Ju fler invånare vi får i Trosa, desto fler handlar i Trosa. Efter 2028 är alltså Ostlänken viktig för tillväxten – och givetvis för besöksnäringen.
Jonas Ivervall erbjuder lokala företag att ta kontakt med kommunens näringslivsenhet och få råd.
– Vi kan förmedla information om utvecklingen, säger han. Vi har också flera exempel på hur företag har gjort på andra håll. Hör av er till oss så berättar vi gärna mer!

Av | 2016-11-14T09:56:22+00:00 november 2016|Bygga och bo, Samhälle|

Om författaren:

Peter Eneström har arbetat som journalist sedan 1981 och samarbetat med Ralph Hammarström i 30 år. Peter har frilansat för ÖSP sedan starten och är anställd sedan 2010.

Lämna en kommentar